God Jul!

På juldagen kunde radiolyssnare som löste Melodikrysset höra Anders Eldeman spela "Jul i främmande hamn" insjungen av Johnny Bode år 1938. (Sången finns återutgiven bland annat på trippel-cd:n "Jultoner från förr" från Naxos Nostalgi och "God Jul volym 2" från Ancha.) Eldeman noterade även att den "skandalomsusade sångaren" som söktes i krysset på senare år förärats inte mindre än två biografier, även om han idag kanske mest var känd för sina bordellskivor.

Johnny Bode-sällskapet vill passa på att hälsa alla Bode-vänner en god fortsättning. Vi hoppas även att så många som möjligt kan komma till vårt årsmöte på trettondagsafton. Detta kommer att avhållas på restaurang Puta Madre i Göteborg. Redan innan dess kommer dock alla medlemmar utanför Göteborgsområdet att få flera eleganta medlemspremier på posten. (Vad gäller medlemmar i Lilla London skickar vi ut den först efter mötet. På så vis kanske vi kan spara några kronor i porto och överllämna premien presonligen till dem som dyker upp på mötet.)

God Jul och Gott Nytt År!

Bode på Myspace

Givetvis har Johnny Bode numera även en myspace-sida. Här bjuds det på smakprov från tre av hans fyra porr-lp:s (känsliga lyssnare varnas). Det kan även noteras att Bode är vän med August Strindberg(!), som uppenbarligen också han håller till på myspace.

Dessvärre finns ingen musik från tidigare epoker i Bodes karriär representerad på sidan, men flera stenkakespår finns som tur är upplagda på youtube.

Johnny Bode rekommenderad

Johnny Bodes biografisida på Wikipedia blir bara fylligare och fylligare, och har nu uppnått statusen rekommenderad artikel. Det enda som lyser med sin frånvaro är bildmaterial, men det borde snarast kunna tillses. Johnny Bode-sällskapet uppmanar givetvis alla Bode-kännare att fortsätta bygga på artikeln.

Sverigedemokrater, punkare och brunnsmusik

Två (mer eller mindre) Bode-relaterade noteringar:

JBS-medlemmen Bosse Sjökvist arbetar som tidigare nämnts med en tv-dokumentär om Johnny Bode. Den är dock inte tänkt att vara färdig förrän jubileumsåret 2012 (då JB skulle fyllt 100 år). Bosse håller därför på med andra projekt parallellt. Nu senast har han varit producent och projektledare för dokumentären "Sverigedemokraterna – vägen till riksdagen". Den mycket sevärda filmen finns att beskåda på SVT Play här fram till den 11 december. Eventuella paralleller mellan Bosses val av ämnen lämnar vi upp till var och en att dra, men ett tydligt intresse för fenomen i marginalen kan man i alla fall konstatera.

Den andra noteringen handlar mer om det intressanta faktum att Johnny Bode har en tendens att dyka upp i de mest disparata sammanhang. Till exempel på Sexpistolstanten & Mockfjärdsvapnets myspacesida, där sången "Fröken Gull ifrån Skanstull" får representera bandets sound. Sex Pistols-tanten herself förefaller ha sin hemvist just på Skanstull, men för en sångerska som körat bakom Onkel Kånkel, är medlem i bandet CCCP:n och producerat låtar som "Kuk i Kirkuk" och "Cigg Heil", torde inte dubbelmeningen i valet av artist vara en slump.

I andra ändan av spektrat (fast på sätt och vis kanske samma ände ändå) kan man på youtube beskåda den något åldrade studentorkestern Brunnsgångarne spela en ökänd Bode-komposition på en veteranspårvagn i Göteborg. Ett intressant exempel på att 1) ett obscent musikstycke behåller sin laddning även i instrumental form, förutsatt att man känner till texten, samt 2) känner man inte till texten framstår musiken bara som en trevlig men välsnickrad melodi. Öppnar för filosoferande.

Ändrad tid

Vid närmare efterforskning visade det sig att Mattias Enns föreställning i Lerum 29/10 är en dagföreställning som börjar klockan 12.00! (Uppenbarligen tror arrangörerna helt felaktigt att enbart pensionärer är intresserade.) Därför byter vi dag till torsdag 28/10 och åker till Kungälv istället, där föreställningen på Munkegärdeskolan börjar klockan 19.

Uppvärmning med mat och pilsner på restaurang Pullman på GBG Central från klockan 17, alla intresserade Bode-fantaster välkomna! Klockan 18.20 tar vi buss 310 till Kungälv, som för oss hela vägen till vår destination på drygt 20 minuter. Var och en ansvarar själv för att boka biljett till föreställningen, det kan man göra här.

Vill ni se Enn stjärna?

Foto: Carl Thorborg

Under de senaste 15 åren har estradören och sångaren Mattias Enn (född Nilsson) etablerat sig som en av Sveriges främsta tolkare av revymusik och äldre underhållningsmusik. Hans första kärlek var Zarah Leander (som han imiterar mycket skickligt) men med tiden har han utvidgat repertoaren till att omfatta det mesta från Emil Norlander till Hasseåtage. En lång rad föreställningar och en nästan lika lång rad skivor har blivit resultatet.

I höst är Mattias Enn aktuell med föreställningen "Ett sekel av revyer". Med den är han ute på en megaturné där han gör 50 framträdanden under loppet av tre månader.

Turnén besöker orter som Vilhelmina, Malå, Alfta, Hemse, Norrhult och Åkerby, för att nämna blott några. En och annan residensstad prickas också in, men de flesta större städer undviks elegant till förmån för kultursuktande avkrokar som absolut inte är bortskämda med fint besök. (Kanske spelar det in att Mattias Enn ((i likhet med JBS kassör Gustaf Görfelt)) är en son av Mönsterås kommun, en plats som bokstavligen ligger i periferin av det mesta...)

Turnépremiären i Hallunda inleddes med "En herre i frack" av Johnny Bode och Hasse Ekman. Och vad kan väl vara en bättre höstaktivitet för Johnny Bode-sällskapet än att göra en utflykt till lämplig småstad för att njuta av dylik högkultur?

Den lyckligt utvalda metropolen är Lerum, dit Mattias Enn och hans resande revytrupp kommer fredag den 29 0ktober.

Alla hugade JBS-medlemmar uppmanas att höra av sig för samordning av transporterna, säkerligen kommer ett speciellt JBS-chartrat pendeltåg att avgå från Göteborg. Och nästan lika säkert blir det någon sorts fortsatt firande efter föreställningen. Bor man för långt bort får man i stället kolla in turnéprogrammet - för helt säkert kommer Mattias Enn till någon håla nära dig under hösten!

Mer detaljer kommer att följa när det drar i hop sig.

Unika bilder på Alvar Bode

Det kanske inte går i någon rasande hastighet, men icke desto mindre fortsätter arbetet med fotogalleriet. Nu finns ett nytt bildgalleri med foton på Johnny Bodes far Alvar, farmor Ida Boldt-Christmas och styvbror Dag Lindstrand.

Alvar Bode var själv något av ett enfant terrible. Så här skriver Ingmar Norlén i "Jakten på Johnny Bode" om tiden runt Johnnys födelse 1912:

"Alvar hade dåliga affärer. Trots den välavlönade anställningen som disponent vid Rantens strå- och Hattfabrik ville pengarna inte räcka till. Han levde över sina tillgångar och gled obönhörligt mot en konkurs, som innebar en stor påfrestning för äktenskapet.

Konkursen var en skandal i Falköping, en stad där man skötte sig och sina åtaganden. Skandal blev det också då Alvar gav ut en novellsamling, "Nuets barn". Alla som läste boken förstod att det var sitt eget misslyckade äktenskap han skildrade då han häcklade småborgerlighet och högfärdsfasoner bland nyrika småstadsbor. Med denna tids mått mätt var boken delvis rent pornografisk med skildringar av tabubelagda företeelser, såsom otrohet, onani, erotik mellan syskon och pockande sexuella behov i allmänhet.

Kort tid efter Johnnys födelse slutade Alvar vid hattfabriken och lämnade Falköping. Han flyttade till Göteborg, där han omgående gifte om sig och blev far till ett flickebarn.

(...)

Alvar skulle aldrig komma att ta kontakt med sin son Johnny. Så småningom blev han chef för stråhattsfabriken i Karlstad. Han avled 1937."

Johnny Bode i P3

Under den gångna veckan har P3 Kultur sänt en programserie om "Det dåliga kulturarvet" där Johnny Bodes märkliga öden och äventyr spelat en stor roll. Uppdelat på tre avsnitt har reportern Teresa Axner chockat och fascinerat programledaren Johanna Koljonen (bland icke-P3-lyssnare kanske mest känd som vinnare i På spåret) genom att berätta historien om Johnny Bode - och spela valda delar ur hans produktion.



"Johnny Bode är som det svenska nöjes-1900-talets mörka baksida. Han har sina fingrar i allt dåligt som har hänt. Historien om Johnny Bode är också historien om Sverige" konstaterar Axner och får Koljonen att både häpna, känna medkänsla och vämjas. Det sistnämnda inte minst när "Mutta spricka-polka" spelas som final på det hela. En sång som utan tvekan spräcker i stort sett samtliga vallar för dålig smak, allt till tonerna av en käck polkamelodi!

Vissa detaljer i Axners historia kanske är en smula svajiga (men hey, vi snackar skrönornas mästare här) men på det hela taget ger hon en bra översikt över Bodes liv och karriär. Dessutom får man som lyssnare en del mycket intressanta nyheter, bland annat att ett Johnny Bode-friformsrollspel är under utarbetande. Johnny Bode-sällskapet omnämns även flera gånger, vilket fått flera nya medlemmar att ansluta under veckan. Vi tackar och bockar!

I programserien finns dessutom mycket annat intressant, allt från en intervju med 60-talsstrippan Gunilla af Halmstad (se tidigare blogginlägg) till reportage om det sena 1980-talets stora musikfejk Milli Vanilli. Inte minst får den förtjusande Clara Gustavsson från Ekmansällskapet stort utrymme för att förklara varför 20- och 30-talets populärkultur är en sådan guldgruva att ösa ur. Hon droppar också den i förstone något överraskande nyheten att Johnny Bode-sällskapet i år står som medarrangör till Ekmansällskapets och TOFS årliga pilsnerfilms-picknick nästa söndag, den 22 augusti. Detta besked chockade först den Göteborgsbaserade styrelsen en aning men föll sig sedan fullkomligt naturligt eftersom TOFS (mexikanske?) president är dubbelorganiserad som medlem i JBS, vilket ju även uppmärksammats tidigare i denna blogg.

Göteborgsavdelningen beklagar att representationen från västsvenskt håll kommer att bli dålig under picknicken, men vill å det bestämdaste uppmana alla medlemmar i Stockholmstrakten att delta och ställa till med skandal. Det verkar som ett mycket trevligt arrangemang!

PS: Orkar ni inte lyssna på hela tvåtimmarsprogrammen, utan vill bara höra Bode-bitarna, använd knappen ”Musiken i programmet” för att se hur långt in i sändningen Bodes låtar spelas. I det tredje programmet saknas hänvisning, där börjar Bode-episoden i minut 47.

Bildgalleri

Sällskapet har startat ett bildgalleri på Flickr. Eftersom vi för närvarande saknar möjlighet att uppdatera hemsidan på ett vettigt sätt, kommer vi att länka därifrån till Flickr när man trycker på "Bilder", precis som man numera hamnar på den här bloggen när man klickar på "Nyheter och aktiviteter".

Än så länge finns bara ett bildset på själva huvudpersonen själv, men snart kommer det mer. Både sådant som är relaterat till Johnny Bode och till hans beundrares påfund och aktiviteter.

Falköping, here we come!

Lördag den 19 juni 2010 är en stor dag i svensk nutidshistoria. Inte på grund av något obskyrt bröllop i Stockholm (även om Johnny Bode säkert inte hade missat chansen att komponera en "Kunglig Bröllopspolka" och kräva hovet på gage i fall han kunnat). Nej, den 19 juni är ett viktigt datum eftersom det är då Johnny Bode-sällskapet ska göra sin första resa till Johnny Bodes stolta hemstad, Falköping. Sveriges kotätaste kommun, som dessutom stoltserar med inte mindre än två begravningsmuseer.

Programmet är ännu inte helt spikat, men startpunkten blir i vart fall rendez-vous på Falköping centralstation klockan 11:10 på förmiddagen. Åker man från Göteborg rekommenderas avfärd med tåget klockan 10:02.


Väl i Falköping blir det självklart Bode-sightseeing genom stan, byggmästarlunch (två vita och en brun) på stadshotellet, troligtvis besök på minst ett begravningsmuseum samt kaffe på lämpligt konditori. Lokalpressen bör förstås tipsas i förväg så att vi kan få vederbörlig PR.

Förslag på hemfärd, om man ska till Göteborg, är med tåget 15:50, framme 16:57. För den som inte kan få nog av Falköpings pulserande nöjesliv eller ska åt annat håll så går det även en uppsjö av senare tåg i alla möjliga riktningar.

Missa inte chansen, anmäl dig genast till sekretariatet! Det kommer att bli en storståtlig utfärd i skandalschlagerns tecken!

Undertecknat
Styrelsen

Telefonsamtal, klagobrev med mera

Gunilla af Halmstad, legendarisk strippa och skandalkändis på 1960- och 70-talet (som har ett eget kapitel i JBS-medlemmens Bosse Sjökvists bok "Bland strippor och fakirer - den svenska marknadsvarietén") skriver på sin blogg om en märklig kontakt hon hade med Johnny Bode i slutet av 1960-talet.

Martin Kristensson, medarbetare på Kapten Stofil, passar dessutom på att upplysa om att Johnny Bode sannolikt ligger bakom ett av breven som ingår i den nya boken "Nu har det banne mig gått för långt: arga brev till radionämnden", som Kristensson satt ihop tillsammans med Mattias Boström och Fredrik af Trampe. Boken har releaseparty på Klubb Sunkit i Stockholm den 7 juni. Bland mycket annat har Martin Kristensson tidigare skrivit en utmärkt artikel om Johnny Bode för Kapten Stofils nyhetsbyrå Stupido.

Slutligen kan sägas att det varit ganska låg aktivitet på den här bloggen under våren. Det beror huvudsakligen på att bloggansvarig personal haft mycket annat på agendan, bland annat en flytt och ett nytt jobb. Bättring utlovas i framtiden. Närmast siktar dock Sällskapet på den stora utflykten till själva Bode-Mecka, alltså Falköping, den 19 juni. Dessutom har vi kommit över ett antal unika foton på Johnny Bodes far Alvar Bode, som vi snart kommer att publicera här på bloggen.

Mer info om mötet 10 april

Medlemmarna har redan tidigare fått inbjudan, men för den som ännu inte är medlem, men sugen på att hänga på:

Aktiviteterna i Göteborg på lördag 10/4 börjar klockan 16:00 vid Östra Kyrkogårdens ingång från Redbergsplatsen. Därifrån kommer JBS-medlemmen Örn Lindstrand, son till Johnny Bodes styvbror Dag Lindstrand, att leda en rundvandring på begravningsplatsen.

Örn Lindstrand, som även är släktforskare och stor kännare av göteborgsk lokalhistoria, kommer att bjuda på en guidad tur på kyrkogården. Bland annat kommer han att förevisa den märkliga kollektivgrav där Alvar Bode (Johnnys far) är begravd. Med lite tur får sig deltagarna även en del Bodeansk släkthistoria till livs.

Efter någon timmes rundtur bland mausoléer och monument styrs sedan stegen mot Bacchi tempel. Närmare bestämt Halta Lottas krog, belägen ett stenkast från kyrkogården. Detta är ett anrikt men något bedagat etablissemang som besitter precis den blandning av stil och sunkighet som passar Johnny Bode-sällskapet.

På krogen håller vi ett kortare formellt möte i väntan på maten. Därefter dinerar man länge och väl, skrävlande och skroderande runt krogborden. Eftersom den 10 april även råkar vara Johnny Bodes levnadstecknares och JBS förste hedersmedlem Ingmar Norléns födelsedag, så blir mötet även ett firande av denne hedersman.

Mötet pågår sedan så länge alla står upp, medlemmarna blir utkastade eller krogen stänger. Eventuellt rör sig även firandet vidare någon annanstans efter detta. Den som lever får se.

Möte i Götet

Den 10 april är det dags för Johnny Bode-sällskapets nästa möte i Göteborg. Mer information kommer att skickas ut till medlemmarna samt publiceras på denna blogg inom kort.

Strålande tider, härliga tider!

Vår medlem Lars-Olof Lindberg, tillika grosshandlare och ordförande i Thor Modéen-sällskapet TOFS (Thor Odert Folke-sällskapet), har skrivit en text om Thor Modéens och Johnny Bodes gemensamma förehavanden. Texten återfinns på TOFS hemsida Pilsnerfilm i fokus.

Lars-Olof skrev för övrigt så här i sin medlemsansökan:

Jag vill även dela med mig av en liten solskenshistoria. Jag har lånat Jakten på Johnny Bode av hr Martin Kristensson (Kapten Stofil m m).

Igår kväll när jag låg och läste ett avsnitt ur Jakten på Johnny Bode, fick jag en smärre chock. En glädjechock, tror jag bestämt. Jag var till och med tvungen att skaka liv i frugan och berätta.

I kapitlet "Älskling, rid i natt" om Bodes härröre med nazistpartier står det på sid 74 om medlemsförteckningen för Svensk Opposition. "I medlemsförteckningen för Svensk Opposition, som leddes av Mussolinibeundraren Per Engdahl, återfinns "Johnny Bode, sångare, Valhallavägen 66."

Måhända kanske detta inte förefaller så lustigt, om man inte har vetskapen om att min nuvarande arbetsplats, just har adressen Valhallavägen 66. Det måste vara ett tecken - Johnny Bode Sällskapet - here I come!

Helt rätt! När ödets finger pekar, är det bara att lyda!

Ringar på vattnet

Flera andra artist-sällskap har hört av sig på sista tiden. Karl Gerhard-sällskapet vill göra en intervju med styrelsen till sin medlemstidning och Jules Sylvain-sällskapet planerar en om Bodes och Sylvains samarbete i Wien till sin publikation. Nu väntar vi bara på att Ekman-sällskapet bjuder in oss också, så att vi kan stjäla deras bordssilver!

Raggare och Eddie Meduza i P1

Sveriges radio P1 har precis sänt två dokumentärer av Bosse Sjökvist, medlem i Johnny Bode-sällskapet och en av Sveriges främsta skildrare av undergroundkultur i folkhems-Sverige.

Dels är det Sjökvists dokumentär "Mera brännvin" om Eddie Meduza, en repris från i våras. Dels är det den splitter nya "Vi skrämde slag på Svensson" om raggare. Bägge dokumentärerna kan avlyssnas här fram till och med slutet av februari 2010.

Bosse Sjökvist arbetar även med en tv-dokumentär om Johnny Bodes liv och gärning, men den beräknas inte vara färdig förrän 2012.

Per Meurling uppmärksammad

I decembernumret av OLM (Ordfronts litterära magasin) har Hans Lagerberg skrivit en intressant artikel om den minst sagt originelle marxistiske kritikern, filosofie doktorn och kulturprofilen Per Meurling (1906-1984).

Per Meurling var bekant med Johnny Bode och, åtminstone tidvis, god vän med honom. Han var en av få personer som tog Johnny i försvar efter att hans bravader under andra världskriget gjort att han blivit totalt utfryst av hela det kulturella etablissemanget i Sverige och bannlyst på Sveriges Radio.


Sitt försvar utvecklar Meurling i en artikel i herrtidningen Top Hat, nr 3 år 1950, med titeln Är Johnny Bode en gangster? Meurlings slutsats är att man inte kan se på Bode så: "Någon gangster är han inte, utan helt enkelt bara en född operettartist, ett världens barn, en liten syndig gosse, som med glada miner sprider lite glädje omkring sig i en tråkig värld."

För en sentida läsare verkar Per Meurling ha fångat Johnny Bodes person ganska bra, med både fel och förtjänster. Inte minst blir det tydligt att den som skulle umgås med Johnny var tvungen att ha både tålamod och överseende, men å andra sidan kunde ha ganska roligt. (Artikeln i sin helhet finns tryckt i faksimil i Ingmar Norléns bok Jakten på Johnny Bode - skandalernas man som förväntas komma i ny upplaga under 2010).

Inte helt oväntat sattes Meurlings eget överseende så småningom på hårt prov. Inte minst då Johnny Bode 1966 gav ut boken Jag var en kärlekskonstens mästare under namnet Johnny Delgada (ett efternamn han tagit sig under operettiden i Wien). Boken var redan utgiven en gång tidigare, 1950, då under pseudonymen Maurice Norrman. Då hade den beslagtagits på grund av sitt pornografiska innehåll, som ansågs såra tukt och sedlighet. Eftersom förlaget förbundit sig att inte röja författarens namn tog förläggaren bötesstraffet.

Nu gavs den alltså ut på nytt, i ett mer liberalt kulturklimat. Problemet var bara att det inte var Johnny Bode som skrivit boken, utan Per Meurling. Meurling hotade med stämning, men gick så småningom med på förlikning. Johnny Bode gav sig dock inte med detta. Han åkte till Danmark och sålde manuset en gång till, denna gång under titeln Elskovseksperten. Trots detta bestod vänskapen med Per Meurling.

Som man kanske kan ana sig till var Per Meurling och Johnny Bode på vissa sätt samma andas barn. Det de framför allt delade var förkärleken för att bryta tabun och ställa till med skandal. Meurling var dock till skillnad mot Bode en tydligt ideologiskt driven person, även om han under sitt liv flera gånger synnerligen drastiskt bytte politisk position. Oavsett var han befann sig i debatten var han dock ständigt lika polemisk och rasade mot dem han kallade "den goda tonens pingviner".

Per Meurling hade också, i motsats till Johnny Bode, förmågan att landa på fötter efter de mest häpnadsväckande frivolter.

Meurling började som skribent i studenttidningen Lundagård under sent 1920-tal, där han hävdade att det akademiska livet uteslutande bör ägnas åt vetenskap och konst. Men ganska snart radikaliserades han av den ekonomiska krisen och fascismens frammarsch. Han blev clartéist, gick med i den socialdemokratiska ungdomsklubben Frihet och blev en av de ledande kring den marxistiska tidskriften Ateneum.

Efter att hans bror Olle stupat i spanska inbördeskriget 1936 drev Per Meurling ännu längre åt vänster och blev benhård kommunist, så Moskva-trogen att han till och med offentligt försvarade skådeprocesserna mot de gamla bolsjevikledarna och Stalins pakt med Hitler. Han avslöjades som sovjetisk agent och dömdes 1943 till fängelse för olovlig underrättelsetjänst.

Hans Lagerberg berättar i artikeln om Meurlings fortsatta äventyr sedan han kommit ut ur fängelset:

"Om han tjänade Stalin, den svenska försvarsstaben eller CIA visste han nog inte alltid själv, medan han valsade fram i märkliga turer mellan krogborden. Ett tag tycktes han som Ny Dags korrespondent i Östeuropa försvunnen, men hade bara inlett en period av extremt rumlande. Ny Dags redaktör gav honom namnet Pelle Sanslös.

1948 blev han definitivt renegat, när han helt tog avstånd från kommunistpartiet, Stalin och Lenin. (Men inte Marx.) Han kunde därefter i några år försörja sig på att skriva om kommunistiskt spionage och landsförräderi. Han disputerade med en historiematerialistiskt inspirerad avhandling om religionens bidrag till uppkomsten av social olikhet - men påstod att han bara velat bli doktor för att imponera på en vacker flicka på rakstugan.

Försöken att under 1950-talet anpassa sig till borgerligt familjeliv misslyckades totalt, och snart hopade sig hos polisen åter rapporter om bråk och fylla. Medan han klagade över det obildade folket som dyrkade sin egen medelmåttighet blev han också känd som Porrdoktorn och motsättningarna mellan "hög" och "låg" kultur fortsatte att dväljas i honom - så gav han till exempel 1967 ut både den utmärkta ungdomsboken "Jesus äventyr" som den fåniga "Münchhausens erotiska äventyr"."

När vänstern ryckte fram på 1960-talet så ställde sig marxisten Meurling typiskt nog i opposition, skällde ut ungkommunisterna för att gå reaktionens ärenden och hävdade att Marx i nuläget skulle ha varit socialdemokrat. "Porrdoktorn" lyckades till och med bli anställd på det socialdemokratiska partihögkvarteret där han arbetade med att sammanställa utländsk press.

Per Meurling dog i strupcancer 78 år gammal år 1984, ett år efter Johnny Bode. Han lämnade efter sig en synnerligen omfattande litterär och journalistisk produktion, framförallt inom ämnena politik, religion och erotik.

Hans Lagerberg arbetar nu med en sorts biografi över denne synnerligen intressante person i svensk 1900-talshistoria. Enligt OLM är det en bok om de intellektuellas uppdrag och villkor, där Per Meurling ledsagar Lagerberg genom kulturvärldens himlar och helveten.

Bokförlaget Vertigo har också utlovat att återutge Per Meurlings "erotiska memoarer" Ögat i pottan under året.

Båda dessa böcker kan nog bli synnerligen intressant läsning. I väntan på dem rekommenderas artikeln i OLM.

Men årsmötet då?

Ni som inte var med på trettondagsafton i Göteborg väntar säkert med spänning på en redogörelse. Var lugna - en sådan kommer. Att den dröjer beror delvis på att klubbens sekreterare tillsammans med sin sköna maka, tillika fotoansvarig för kvällen, åkt på en välförtjänt semester till Kiruna. Men så fort de kommer tillbaka ska vi lägga ut en ordentlig skildring av det vildsinta firandet på jaktslottet, för att inte tala om att vi ska i tu med alla de tusen göromål vi bestämde att vi ska genomföra.

Johnny Bodø - skandalcomeback i Norge!

Norge var skådeplatsen för Johnny Bodes kanske mest förödande attentat mot sin egen karriär, påfundet att sätta upp en revy åt den nazistiska Quisling-regimen.

Vistelsen slutade med inspärrning i koncentrationslägret Grini, utvisning tillbaka till Sverige och ny inlåsning på mentalsjukhus. Men att Bode uppenbarligen var mentalt instabil hjälpte inte, han portades på livstid från Sveriges Radio och kunde i princip aldrig mer göra egna konserter vare sig i Sverige eller Norge.

Nu, mer än 65 år senare, är han dock åter aktuell på norska scener. Den 23 januari 2010 sätts "Bordellmammas visor" upp på konserthuset Sinus i nordnorska Bodø. Arrangemanget är en fortsättning på en tidigare succéföreställning i Narvik.

När Johnny Bode-sällskapet fick höra detta var vi naturligtvis tvungna att kontakta hjärnorna bakom påhittet för en intervju. Håll till godo!

Presentera er. Vilka är ni i gänget som ligger bakom Johnny Bodes renässans i Nordnorge?

Den indre kjerne er Ante Alterskjede regissør, kuplettsanger/pianist Micke Mus og pianist/kappellmester/sanger Don Aasé. I tillegg John "Smygis" Karlsson og Tone Melone som synger, samt vår kvinnelige kontrabassist, kjent som Den Underbara Jorun. I tillegg supplerer vi med prostituerte orkestermusikere på fiolin, bratsj, cello, fløyte, klarinett, fagott og slagverk.


Hur kom ni först i kontakt med Johnny Bode, och hur uppstod idén att sätta upp en revy med hans musik?

Flere av oss hadde obskure minner fra barndom om eksistensen av en kasett ved navn Bordellmammas visor, men det skulle bli vår svenske kuplettsanger Micke Mus som først presenterte oss nordmnenn for herligheten. Han hadde første gang hørt den hos sin klaverlærer i oppveksten, og for tre år siden fikk han en kopi på cd. De mer obskure utgivelsene har vi fått framannen bak www.sperrman.se. Resten er historie.

Hur pass känd är Bode i Norge? Hur ser man på honom, hans skandaler och hans kontakter med Quisling-regimen?

Johnny Bode er ikke akkurat noe household name i Norge. Hans skandaler og samarbeid med quislingene er følgelig lite kjent. Bode spilte jo også en marginal rolle i norsk okkupasjonshistorie, og hans innsats var nok mer til skade for ham selv enn til gagn for nazistene. Johnny Bode er derfor et navn som ikke umiddelbart forbindes med Quisling. Det er nok bare de med særlig biografisk interesse for Bode som kan ha fått med seg dette påfunnet fra en mann i tydelig mental ubalanse.

Sier man Bordellmammas visor til menn over 40, kan det nok hende at flere nikker gjenkjennende og begynner å synge på en av visene. Platene hans ble solgt på postordre i Norge på syttitallet og ble gjerne spilt på fester og i raggar-biler.

Var det svårt att få i hop musiker och sångare/sångerskor eller var alla entusiastiska?
Det har ikke vært vanskelig. Alle som har kunnet ta spillejobbene har sagt ja. Ingen har trukket seg. På vår orkesterdebut under Vinterfestuka i Narvik hadde vi også musikere fra MiN-ensembelet, fylkets eget kammerensemble. Jeg tror Bode ville ha moret seg storligen over fylkeskommunal støtte til en slik oppsetning.

Vi kalte det "MiN-ensemblet med kunder fremfører Bordellmammas visor". Han fikk vel aldri gjort konserter med med de erotiske sangene selv. "Sexrevyn stig på" er jo bare med ferdig innspilt latter og applaus og ikke spilt for et publikum.

Hur genomförde ni revyn? Var det en stor show?

Forestillingens form er kabareten, men uten at vi ler med publikum, noe som selvsagt kan by på problemer. Det gjelder å le fra seg på prøvene.

Forestillingen drar veskler på Johnny Bodes syntese av populærmusikalske genrer som fox trot, tango og vals, blandet med eldre forbilder som skillingsviser, ballader, mintrel-shows marsjer og operetteklisjeer.

Vi åpnet med dialog i baren, hentet fra "Ta mej till en ukulele", mens jeg spilte taffelmusikk, hvorpå vi gikk rett over i "Premiär med sex" og avsluttet en time senere med "Mitt brokiga bedårande förflutna". Avslutningsvis spilte vi "En herre i frack" fra cd.


Vi hadde smoking, stram regi, gammeldags progamvert/vokalist (Micke Mus) og alt som hører til. Kommentarene/presentasjonene mellom låtene var fra Bodes liner notes. Alt sammen fremført på syndens eget språk: svensk.

Vilka reaktioner fick ni? Vissa av sångerna innehåller ju trots allt en sexism som kanske kan vara... besvärande? Publikreaktioner, press?

Vel, vi kan si at vårt publikum i Narvik var en merkelig miks. Der var alt fra blodharde Bode-fans, til gamle damer som ikke helt visste hva de gikk til. Det tok et par låter ("Premiär med sex", og "Jag har besøkt bordellerna i många, många land") før publikum knekte koden og virkelig begynte le. I løpet av disse forlot et par indignerte fruer, men resten fulgte oss ivrig helt fram til stående ovasjoner etter finalen.

For dem som ikke kjenner stoffet fra før av blir det jo alltid et lite sjokk at tekstene er såpass eksplisitte. Mange er jo ikke sikker på om man faktisk kan le av dette, som siviliserte, voksne mennesker. Ikke bare kan man le, man bør også le av det.

Det som kanskje var vårt mest kontroversielle nummer var "Mutta spricka polka", hvor Neger-Joe ble presentert som black face i beste minstrel stil. Publikum forsto imidlertid, at det var datidens fordommer vi gjorde gjøn med, og ikke sorte menn. Det var sågar en vakker negresse i publikum, som var fra seg av latter.

Berätta lite om det nya projektet! Den här gången är ni i Bodø i stället för Narvik. Är det andra skillnader? Vad är det som gör att ni återvänder till Johnny Bode än en gång?

Prosjektet er en direkte videreføring av det vi gjorde i Narvik. Vi gjorde en konsertproduksjon av dette rikholdige materialet, hvor vi søkte å gjøre kløften mellom form og innhold så vid som mulig.

Konseptet er det samme, men denne gangen vil det hele få en noe strammere regi. Vi får bedre tid til å øve, så bandet blir enda tightere, og den tørre stilen blir gjort til perfeksjon. Det er jo ingenting som å presentere Bodes forløsende og våte univers, i stil med det som vel kan beskrives som en gammel, tørr og jomfruelig mus.

En musikkprofessor arrangerte Bodes musikk i stil med tysk-skandinavisk populærmusikk fra 1920 - 1950. Regissør Ante Alterskjede skapte en skarp og stilren forestilling, hvis tørre ytre lot Bodes lyrikk tale for seg selv. Det nyskapende ligger imidlertid i livefremføringen av erotiske schlagere. Vi planlegger nå å gjenopplive denne suksessen på Hovedscenen Sinus i Bodø, 23. januar 2010.

Kjernen i ensemblet forblir den samme, mens orkesteret nå settes sammen av andre profesjonelle musikere, hvor de fleste er tilknyttet Nordnorsk symfoniorkester. Vi håper med dette å kunne realisere forestillingens sceniske og musikalske konsept og høye kunstneriske ambisjoner.

Vi kan ikke gi slipp på dette materialet, hvis musikalske intelligens og ufeilbarlige lyrikk fortjener traktering på høyeste nivå. Bode hører hjemme på en gentlemans’s club, ikke på en kassettspiller gjemt i en kjeller.

Vad har ni för planer för framtiden? Blir det turné runt hela Norge (eller Skandinavien!) med Bordellmammas visor?

Filmproduksjonsselskapet News on Request vil lage en live-dvd-produksjon. Produksjonen tenkes også solgt inn på festivaler og scener i Norge og Sverige. Hundreårs-jubileet for Bodes fødsel i 2012 må markeres. Deretter: totalt verdensherredømme.

Vad är det som gör Johnny Bode så kul? Finns det någon annan, liknande, artist i Norge (eller någon annanstans, för den delen)?

Hans liv og skjebne er meget uvanlig. Hans utsvevende liv, notoriske svindlernatur, og sans for den gode melodi kommer neppe noe annet sted så tydelig til uttrykk som i hans erotiske viser, og trangen til både å være populær og lage skandaler og falle dypt gjør ham også til en tragisk figur. Han kan nok sikkert rubriseres i kategorien outsider-musiker

Visst finnes det erotiske plateproduksjoner i Norge, men de er ikke i nærheten av Bodes klasse, for gjennom Bode-visenes åpenbare vulgaritet lyser også Bodes lyriske og musikalske intelligens.

Micke Mus, Ante Alterskjede og Don Aasé.